Sidavbitaren är ett av verktygen som används mest i en verkstad och får sämst omsorg. Den hamnar i fickan, används på fel material och byts först när eggen har ett synligt hack. Ändå är skillnaden mellan rätt och fel avbitare stor. En kraftavbitare som används på kretskortsben ger ojämna snitt och kortslutningsrisk, och en precisionsavbitare som används på pianotråd är förstörd efter ett enda klipp. Den här guiden går igenom vilka typer som finns, vad de klarar och vilken du ska ha i lådan.
Så fungerar en sidavbitare
En sidavbitare, eller diagonalavbitare, har två skär som möts i en vinkel mot handtagen. Det gör att du kan komma åt nära en yta och kapa tråd, kabel eller buntband i liv med underlaget. Kraften kommer från hävstången: ju längre handtag och ju närmare leden skäret sitter, desto mer kraft per kilo handkraft.
Två saker avgör vad tången klarar:
- Skärens hårdhet. På kvalitetstänger induktionshärdas eggarna separat till en betydligt högre hårdhet än resten av tången. Det är därför en bra avbitare klipper fjäderstål där en billig ger sig.
- Leden och utväxlingen. En kraftavbitare har leden flyttad närmare eggarna, vilket ger samma klippkraft med mindre handkraft. Det kostar i räckvidd men lönar sig om du kapar mycket tråd.
Fasett eller inte fasett
Eggarna kan slipas på olika sätt. En vanlig avbitare har en liten fasett på båda sidor, vilket ger ett robust skär men lämnar en liten spets på den kapade tråden. Precisions- och elektronikavbitare finns med liten fasett eller helt utan fasett (plant snitt), vilket ger en jämn kant men tål mindre. Avbitare för plast har plana skär så att buntband och gjutgrader kapas utan vass kant kvar.
Typerna du stöter på
Standardavbitare
Den vanliga allroundtången för elinstallation och allmänt verkstadsarbete. Klarar koppar, mjuk ståltråd och buntband. En KNIPEX Sidavbitare 7001 i 160 mm ligger runt 340 kr och är ett bra exempel på vad som räcker för de flesta: kompakt, lätt och med härdade eggar. 160 mm är en bra storlek i fickan. Gå ner till 125 mm för trånga apparatskåp och upp till 180 mm om du främst kapar grövre kabel.
Kraftavbitare
Här är leden förskjuten och handtagen längre. Kraftavbitare är rätt val för pianotråd, fjäderstål, armeringstråd och tjocka stålspik. En KNIPEX Kraftsidavbitare 7401 i 250 mm kostar runt 670 kr och är den storlek man ofta ser hos mekaniker och svetsare som kapar tråd, låsbleck och saxsprintar. Tänk på att även en kraftavbitare har en gräns. Härdade bultar och kedjelänkar är jobb för en bultsax.
Elektronik- och precisionsavbitare
Små, ofta 115 till 130 mm, med smala spetsar och fjäderöppning. De är byggda för tunn koppar och komponentben, inte för ståltråd. Kapar du stål med dem får eggarna hack som sedan syns på varje snitt. Fjädern gör att tången öppnar sig själv, vilket sparar handen vid hundratals klipp per skift.
ESD-avbitare
För arbete på kretskort och känslig elektronik ska handtagen vara antistatiska så att laddning leds bort kontrollerat i stället för att slå över i komponenten. En KNIPEX Elektroniksidavbitare ESD i 125 mm ligger runt 1 100 kr. Det är dyrt för en liten tång, men billigt jämfört med ett kasserat styrkort. ESD-tänger används på en ESD-skyddad arbetsplats med jordat underlag och armband, tången ensam räcker inte.
1000V-isolerade avbitare
Ska du arbeta nära spänningsförande delar krävs verktyg märkta med dubbeltriangeln och 1000 V enligt IEC 60900. Varje sådan tång provas styckvis med betydligt högre spänning än den märkta. En KNIPEX T Sidavbitare 1000V i 180 mm kostar runt 780 kr. Observera att ESD och VDE är två olika saker. En ESD-tång skyddar komponenten, en isolerad tång skyddar dig.
Vad ska du välja?
Gå efter vad som faktiskt hamnar mellan eggarna:
- Elinstallatör och servicetekniker: en 1000V-isolerad avbitare i 160 eller 180 mm som huvudtång, plus en mindre standardavbitare för kopplingsdosor.
- Mekaniker och svetsare: en kraftavbitare i 200 eller 250 mm för tråd, sprintar och svetstråd, och en standardavbitare för buntband och kabel.
- Elektronik och automation: en precisionsavbitare med fjäder och, om ni hanterar kretskort, en ESD-modell.
- Plastgjutning och montering: en avbitare för plast med plana skär så att gjutgrader kapas i liv utan att lämna vass kant.
Storleken
Längden styr kraft och räckvidd. 110 till 140 mm är för finarbete och trånga utrymmen, 160 till 180 mm är allround, och 200 till 250 mm är för grov tråd. Det är lockande att köpa den största för att vara säker, men en 250 mm-tång i ett apparatskåp är mest i vägen.
Handtagen
Enkla doppade handtag räcker för tillfälligt bruk. Arbetar du med tången varje dag är tvåkomponentshandtag värda pengarna, eftersom de ger bättre grepp och sprider trycket över handflatan. Om tången ska användas med handskar, kontrollera att handtagen inte är så smala att de vrider sig i handen.
Varumärkena
KNIPEX dominerar sortimentet av sidavbitare och det finns ett skäl till det. Tillverkaren i Wuppertal har ett mycket brett program, från 110 mm elektroniktänger till kraftavbitare och isolerade varianter, och eggarna håller länge. Hela utbudet finns samlat på KNIPEX varumärkessida. Vill du se hur KNIPEX står sig mot andra tyska verktygsmärken går vi igenom det i jämförelsen WERA vs KNIPEX.
Arbetar du mycket med kabel kommer du sällan undan med bara en avbitare. Kapning, avisolering och crimpning hör ihop, och i vår guide till Rennsteigs crimptänger finns resten av kedjan. För mekaniker är låsringstänger en naturlig granne i lådan, och de har samma problem som avbitare: de förstörs när de används till fel jobb.
Så håller avbitaren längre
- Klipp i rät vinkel. Vrid aldrig tången under snittet. Det är vridningen som bryter ut små bitar ur eggen.
- Använd rätt del av eggen. Grov tråd kapas nära leden där kraften är störst, tunn tråd längst ut.
- Respektera maxdimensionen. Tillverkarna anger maximal tråddiameter för mjuk, medelhård och hård tråd. Ligger du nära gränsen för hård tråd, ta en kraftavbitare.
- Ingen hävstång. Avbitaren är inte ett bräckjärn eller en spikutdragare.
- Smörj leden. En droppe olja i leden ett par gånger om året räcker för att tången ska gå lätt och inte glappa.
- Skydda eggarna. Lägg inte avbitaren lös i en låda bland skiftnycklar och hylsor. En egghack blir ett ofullständigt snitt resten av tångens liv.
Ett hack i eggen går i praktiken inte att slipa bort på en härdad avbitare utan att ändra geometrin. När snittet inte längre går igenom hela tråden är det dags att byta.
Sammanfattning
Det finns ingen avbitare som klarar allt. Börja med vad du kapar: koppar och buntband klaras av en standardavbitare runt 160 mm, stål och fjädertråd kräver en kraftavbitare, kretskort kräver precision och ESD, och arbete nära spänning kräver 1000V-isolering enligt IEC 60900. De flesta verkstäder klarar sig med två till tre olika avbitare i stället för en som används till allt. Ha en kraftavbitare för det grova och en mindre tång för det fina, så håller båda betydligt längre. Hela sortimentet av tänger och avbitare finns under verktyg.
